Sävsjö i F län
Socken i Jönköpings län, församling i Växjö stift, Sävsjö kommun, Småland (Jönköpings län), Västra härad; 5.807 invånare (2006). Sävsjö bildades 1947 genom sammanläggning av församlingarna Norra Ljunga och Vallsjö (se också dessa båda socknar) och består av spridda odlingsbygder i höjd- och strandlägen på vattendelaren mellan Lagan och Emån samt Sävsjö tätort. Över 900 fornlämningar är kända, varav 80% i Norra Ljunga och Vallsjö. Av 125 rösegravar från bronsåldern är många stora. Flertalet fornlämningar ligger inom 18 järnåldersgravfält, varav cirka 75% är från yngre järnåldern; ett par stora har lång kontinuitet. Av fyra runstenar talar två om brobyggen. Vid Eksjö hovgårds kungsgård återstår ruinen av 1500-talsslottet. Norra Ljunga romanska stenkyrka med smalare kor härrör från 1100-talets senare del och försågs vid 1200-talets början med torn. Valven tillkom på 1400-talet. Exteriören har utvändiga kalkmålningar från 1600-talet. Predikstolen från 1600-talet och bänkdörrarna har dekoration av Pehr Hörberg från 1773–1774; läktarbröstningens likartade dekor förstördes dock vid en brand 1977. –Ortnamnet (1319 in Sepsio) tillkom ursprungligen den lilla Sävsjön väster om staden.
Sävsjö kommun i Småland (Jönköpings län); 682 km2, 11.045 (2006) invånare. Sävsjö, som ligger på det småländska höglandet, genomkorsas av järnvägen Stockholm–Malmö. Centralort är Sävsjö.
Sävsjö centralort i Sävsjö kommun, Småland (Jönköpings län), 50 km sydöst om Jönköping; 5.068 invånare (2006). I Sävsjö har finns många småföretag bland annat inom trähus- och möbelfabrikation.
Befolkning: Befolkningen ökade under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, men efter 1992 har invånarantalet, minskat igen åren 1993-2003 minskade befolkningen med ca 1.000 personer. Cirka 70% av befolkningen bor i tätorter och 45% i centralorten Sävsjö.
Bebyggelse: Sävsjös första stadsplan är från 1886. Den 8 maj 1897 förstördes en stor del av nordvästra Sävsjös träbebyggelse vid en brand. Branden startade i Lindwalls smedja på Sandsjövägen i Sävsjö. Denna gata ligger i Ljungadelen. 16 bostadshus, en stor fabrik, 11 utomhuslängor och 8 magasin brann ned och värdet på dessa beräknades då till 250.000 kr vilket endast var halva värdet som täcktes av det de var försäkrade för.
Dagens Sävsjö grundar sig på en plan från 1925 av Albert Lilienberg. I denna bibehölls stadens västra delar sitt äldre gatusystem, medan bebyggelsen öster om järnvägen lades ut utifrån en regelbunden plan med utgångspunkt i järnvägsstationen och med Storgatan som huvudgata. Av karaktärsbyggnader märks det tidigare tingshuset från 1907 (numera kommunalhus). Bland senare byggnader märks kulturhuset från 1995.
Historia: Tätorten Sävsjö växte fram som stationssamhälle i Vallsjö och Norra Ljunga socknar sedan södra stambanan öppnats 1864; dess första stadgar tillkom 1882. Sävsjö blev municipalsamhälle (med cirka 1.200 invånare) 1900 och stad 1947.
Nationalencyklopedin
Socknar: Hjälmseryd, Hjärtlanda, Hultsjö, Hylletofta, Skepperstad, Stockaryd, Sävsjö och Vrigstad.
Tätorter: Rörvik, Stockaryd, Sävsjö och Vrigstad.
Närliggande socknar i väster: Hylletofta och Vrigstad, i söder: Stockaryd, Hjärtlanda och Skepperstad, i öster: Fröderyd, Lannaskede och Nävelsjö, och i norr: Norra Sandsjö och Bringetofta.
