Vetlanda i F län
Socken i Jönköpings län, församling i Växjö stift, Vetlanda kommun, Småland (Jönköpings län), Östra härad; 12.466 invånare (2006). Vetlanda består av mindre dalbygder kring övre Emån med tillflöden, nu delvis tätbebyggda, omgivna av kuperad skogsbygd med höjdbebyggelse. Cirka 575 fornlämningar är kända. Två hällkistor är från stenåldern och ett 30-tal gravrösen från bronsåldern. Tre gravfält är från äldre och fem från yngre järnåldern. Bland de senare är ett vid Byestad med 325 anläggningar, bland annat en unik sexudd, ett av Smålands största. Av minst nio runstenar är sex bevarade. Kyrkan av sten byggdes 1796–1798, varvid den föregående 1100-talskyrkans kraftiga försvarstorn sparades. Tornets övre delar ombyggdes 1871. Vid en omfattande ombyggnad 1903–1904 omvandlades kyrkan till en treskeppig basilika med invändigt smalare kor. Interiören är rikt dekorerad med målningar från denna tid. Altartavlan är målad av J G Sandberg 1816. Ett krucifix från 1300-talets slut och en skulpterad dopfunt från cirka 1200 har bevarats. –Ortnamnet (1233–1247 mansionj Hveteland), givet efter kyrkbyn, är troligen från början ett ägonamn med betydelsen 'veteåkern'.
Vetlanda kommun i Småland (Jönköpings län); 1.509 km2, 26.508 (2006) invånare. Vetlanda genomkorsas av riksväg 31/32 samt av järnvägen Nässjö–Åseda. Centralort är Vetlanda.
Vetlanda centralort i Vetlanda kommun, Småland (Jönköpings län), 80 km sydöst om Jönköping; 12.691 invånare (2006). Vetlanda är en industriort med bland annat trä- och metallvaruindustri. I orten ligger bland annat friluftsmuseet Forngården.
Befolkning: Kommunen har under lång tid haft ett ganska stabil befolkningsunderlag, men från 1995 har invånarantalet minskat något; 1993-2003 har folkmängden minskat med 1.500 personer. Vetlanda har en något äldre befolkning än landet i dess helhet. Cirka 75% av befolkningen bor i tätorter och 47% bor i centralorten.
Bebyggelse: Vid ett av Emåns källflöden grupperades tidigt Vetlandas bebyggelse kring ett marknadstorg. Efter att ha blivit municipalsamhälle 1887 fick Vetlanda en första stadsplan med raka och breda gator samt esplanader. År 1909 utarbetades en terränganpassad plan för en trädgårdsstad i stadens utkanter. Ett för Östra härad 1938 uppfört tingshus har i samband med domväsendets överflyttning till Eksjö inretts såsom Vetlandas stadsmuseum. Åren 1965–1970 byggdes vid Stortorget ett stort modernistiskt stadshus i betong, ritat av Bent Jörgen Jörgensen (född 1915). Den intilliggande Biblioteksgatan är Vetlandas gågata. Ett tydligt inslag i stadsbilden utgör de nybyggda och restaurerade möteslokalerna som ett flertal frikyrkor uppvisar.
Historia: Vetlanda, ett gammalt bygdecentrum och tingsplats för Njudungs härad, blev stationssamhälle på 1880-talet. De första stadsstadgorna utfärdades 1887, och en municipalstyrelse tillkom. Vetlanda blev köping 1909 och slutligen stad 1920 med cirka 3.000 invånare Tillväxten har därefter varit god. Näringslivet har haft en övervägande industriell prägel, samtidigt som de gamla centralortsuppgifterna byggts ut och stärkts.
Nationalencyklopedin
Socknar: Alseda, Björkö, Bäckaby, Bäckseda, Fröderyd, Karlstorp, Korsberga, Lannaskede, Lemnhult, Myresjö, Nye, Näsby, Näshult, Nävelsjö, Ramkvilla, Skede, Skirö, Stenberga, Södra Solberga, Vetlanda och Ökna.
Tätorter: Björköby, Ekenässjön, Holsbybrunn, Korberga, Kvillsfors, Landsbro, Myresjö, Nye, Pauliström, Sjunnen, Skede och Vetlanda.
Närliggande socknar i väster: Björkö och Näsby, i söder: Bäckseda, i öster: Alseda och Skede, och i norr: Mellby och Höreda.
